> Start / Fakta om gas / Fordonsgas / Nya regler för import av gasbilar
Nya regler för import av gasbilar
(maj 2009)

Nya regler gör det lättare att importera gasbilar från Europa. Alla typgodkända modeller i EU godkänns även i Sverige, vilket underlättar införsel av både nya och begagnade bilar från utlandet, samtidigt som biltillverkarna kan erbjuda de svenska kunderna fler modeller.
Det är en omstridd regel om att bilar som körs på gas i Sverige måste klara ner till minus 40 graders kyla som nu tas bort. De typgodkända bilarna i andra EU-länder behöver bara klara minus 20 grader, vilket gjort att de inte tillåtits för privatimport.
Den 29 april 2009 slopades minus 40-regeln även i Sverige. Det gör att alla bilar som är typgodkända – vilket serietillverkade gasbilar normalt är – även kan säljas här eller direktimporteras.
Att de svenska reglerna tidigare varit strängare än de i Europa har inte bara lett till olika regelverk, utan även till rent byråkratiska dilemman. En svensk har till exempel inte kunnat resa till Tyskland för att importera en gasbil, samtidigt som en tysk oavsett köldförhållanden fritt kunnat åka runt i hela Sverige med samma eller en identiskt likadan bil.
– Det har blivit en orättvis hantering. Det är det som ligger bakom det här, säger Ingela Sundin, chef på Transportstyrelsens fordonsenhet till gasbilen.se.
De nya reglerna öppnar upp för att fler gasbilar än hittills kan lanseras på den svenska marknaden, både vad det gäller nya och begagnade fordon.
För närvarande finns ett tiotal personbilsmodeller att välja bland och det har rådit brist på alternativ i vissa storleksklasser, framför allt familjebilar. I andra europeiska länder är utbudet större.
Fiat, som marknadsför sig som ledande på gasbilar i Europa, erbjuder sammanlagt sju modeller av person- och transportbilar på den italienska marknaden, men enbart två på den svenska.
Torbjörn Lundgren, informationschef på Fiat, betonar att det är tillgången på fordonsgas som är avgörande för hur många bilmodeller som lanseras i Sverige.
Efterfrågan på gasbilar är starkt bunden till de regioner som har ett väl utbyggt nät av tankstationer, framförallt längs naturgasledningarna på Västkusten och Skåne samt i Östergötland som satsat stort på biogas.
På andra orter är tillgången sämre. I hela Norrland finns för närvarande två ställen att tanka vid.
Torbjörn Lundgren tror ändå att de gamla bestämmelserna och minus 40-regeln har påverkat utbudet av gasbilar.
– Det försvinner ju ett hinder, säger han till gasbilen.se.
– Regeln har gjort att processerna fördröjts, så den har definitivt påverkat negativt.
Rent allmänt tror han att det kommer att lanseras fler modeller i Sverige.
– Ja, det tror jag oavsett märke. Jag tror att gasbilar över huvud taget kommer att bli mycket större på alla marknader.
Även efterkonvertering underlättas av de nya bestämmelserna.
I Sverige finns i dag ett fåtal firmor som bygger om bensin- och dieselbilar till gasdrift, främst åt kommuner och företag. För privatpersoner har kostnaderna varit allt för höga.
I andra europeiska länder och även i USA, Sydamerika och Asien är efterkonvertering däremot vanligt.
I Tyskland erbjuds bilägarna färdiga konverterings-kit, med delar och gastank som verkstäderna monterar i bilen. De kostar från cirka 3 000 Euro, beroende på motorstorlek och märke, och bilen kan sedan köras på både gas och det ursprungliga bränslet.
Eftersom priset på gas i Sverige för närvarande ligger ungefär 25–35 procent lägre än bensin kan bilägare som kör mycket på längre sikt tjäna in kostnaden för ombyggnaden. Gas är dessutom ett miljövänligare bränsle.
Den som vill konvertera sin bil bör dock noggrant kontrollera att de delar som byts ut är godkända och att monteringen sker enligt ett regelverk som heter ECE 110. Oavsett om bilen importeras till Sverige eller konverteras måste bilägaren kunna bevisa att reglerna följts innan Bilprovningen kan godkänna ombyggnaden.
– När det gäller efterkonverteringen kommer man att efterfråga intyg vid registreringsbesiktningen, för att ha koll på att det är gjort på rätt sätt, säger Ingela Sundin på Transportstyrelsen.
– Det gäller inte bara utrustningen utan även installationen. Ofta kan man få tag på utrustning som är godkänd, men sen är det inte säkert att den installeras på rätt sätt.
Hans Dahlgren