Gasol

gasol gasGasol är ett svenskt handelsnamn för gasformigt bränsle som består av lätta kolväten, vanligen propan och butan. Gasol brinner utan att sota och släpper inte ut särskilt mycket svavel.

I Sverige är Flogas den största leverantören av gasol, men gasol levereras även av företag som AGA, Primagaz, E.ON, Shell och Preem.

Vissa sorters gasol består huvudsakligen av propan med en mindre andel butan, medan andra huvudsakligen består av butan med en mindre andel propan. (Gasol som säljs för användning i kalla miljöer brukar innehålla mest propan.) Det är vanligt att gasol också innehåller små mängder propylen och buten.

Gasol är färglös och luktlös för människor, så i många länder tillsätts något starkt luktande ämne för att göra det enklare att upptäcka läckor. Man kan till exempel använda ethanethiol, tetrahydrothiophene (thiophane) eller amyl mercaptan. Gasol är tyngre än luft, vilket gör att den sjunker ned mot marken om det uppstår en gasolläcka.

Användning av gasol

Industriell användning

gasol transportI Sverige används cirka 400 000 ton gasol som energi, och en stor del av förbrukningen sker inom industrin. Gasolen används bland annat för värmningsprocesser och värmebehandlingsprocesser.

Inom raffinaderiindustrin och den petrokemiska industrin används gasol dessutom som råvara.

Inomhusgående truckar kan ha gasol som drivmedel.

Drivgas i sprejburkar

Gasol kan användas som drivgas i sprejburkar. Denna användningen av gasol ökade under 1980-talet när konsumenter började bojkotta sprejflaskor som innehöll freon och andra klorflorkarboner som kunde förstöra ozonlagret.

Drivmedel för fordon

Gasol kan användas som drivmedel för fordon. När gasol säljs som fordonsbränsle brukar det kallas motorgas, ej att förväxla med fordonsgas. (Fordonsgas är metangas, vanligen i form av naturgas eller biogas eller en blandning av båda.)

Gasol har använts som drivmedel i fordons förbränningsmotorer ända sedan 1940-talet men har aldrig blivit lika populärt som bensin och diesel. Enligt en uppskattning från år 2008 finns det cirka 13 miljoner fordon som drivs på gasol (propan) världen över.

Uppvärmning och elproduktion

Gasol kan användas för att värma upp bostäder och producera el, och det finns kombinerade apparater som gör att man inte behöver ha ett separat värmeverk och ett separat elverk utan kan få både värme och elektricitet från samma källa.

Kylskåp

Gasol används ibland för att driva kylskåp och andra kylanläggningar i situationer där man inte har tillgång till elektricitet.

Matlagning

kokgasI Sverige är det inte särskilt vanligt att man använder sig av gasol för matlagning i sin primärbostad, däremot kan det vara en praktiskt lösning för sommarstugor, camping, husvagnsliv och liknande. Gasolgrillar för trädgårdar och balkonger har också börjat bli allt mer populära på senare år.

I bland annat Stockholm och Göteborg finns lägenheter med gasspisar som är anslutna till ett gasnät, men dessa gasnät levererar inte gasol utan naturgas och/eller biogas.

I många andra länder ser situationen annorlunda ut och det är betydligt vanligare att laga mat med gasoldrivna spisar och ugnar än med elektriska diton. I Indien använder sig till exempel ungefär en tredjedel av alla hushåll av gasol för matlagning, och den indiska staten ger bidrag för att hålla priset på gasol nere eftersom gaspriset är en känslig fråga som påverkar hur medelklassen röstar. I vissa områden finns gasrör, men det är också vanligt att få gasolen levererad till sitt hem i gasoltuber.

En av fördelarna av att laga mat med gasol istället för elektricitet är att man blir mindre beroende av elnätets funktion och kan laga mat även vid strömavbrott. I länder där elförsörjningen ofta drabbas av avbrott, till exempel på grund av dåligt underhållen infrastruktur, otillräcklig elproduktion och vandalism, är det därför vanligt att man väljer att ha gasolspis även om man har elektricitet draget till huset.

Produktion

I Sverige tillverkas gasol framförallt från naturgas, men gasol kan även produceras från råolja. Oavsett vilket så rör det sig om fossila bränslekällor som räknas som icke-förnyelsebara.

Gasoltuber

gasol transportNär privatpersoner använder sig av gasol brukar de köpa gasoltuber av metall som innehåller komprimerad gasol. Svenska gasoltuber brukar vara fyllda till 80-85% när man köper dem, eftersom man vill ha en säkerhetsmarginal som låter vätskan att utvidga sig utan problem om temperaturen skulle öka.

Hur mycket gas vätskan i en gasolflaska kan förvandlas till beror på flera faktorer, bland annat vätskans sammansättning, trycket i flaskan och temperaturen, men generellt man kan räkna med att 1 kubikcentimeter vätska ger ungefär 250 kubikcentimeter gas.

Det är det höga trycket i gasoltuben som gör att gasolen hålls flytande trots att tuben befinner sig i rumstemperatur. Hur högt trycket måste vara för att gasen ska bli till vätska vid rumstemperatur beror på gasens sammansättning. Ren butan behöver till exempel ett tryck på 220 kilopascal för att bli till vätskeform när temperaturen är 20 grader C.


Gasföreningen strävare efter säkrare och grönare gasanvändning i Sverige och Internationellt.

Comments are closed.