”Så vill vi minska oljeberoendet”

Svenska biodrivmedelsproducenter: Vi kan tillverka minst dubbelt så mycket biogas, biodiesel och etanol till 2020.
Trots att klimatmötet i Köpenhamn inte blev den framgång som många hoppats på så inser allt fler att utsläppen av växthusgaser måste minska. EU har relativt höga klimatmål och Sverige har ännu högre svansföring i klimat- och energipolitiken. Men trots allt tal om förnybar energi och sänkta utsläpp så är oljeanvändningen hög, även i Sverige. Närmare 150 TWh av all energi som vi använder i Sverige är olja. Närmare 40 procent all energi till svensk industri, våra bostäder och till transportsektorn kommer alltså från oljan. Oljan importeras genom framför allt fartyg från Ryssland, Norge, Danmark, Venezuela, Storbritannien och Iran.

I stället för att bli självförsörjande på energi så pekar allt på ett fortsatt stort svenskt oljeberoende. Inom transportsektorn så har 95 procent av drivmedlen sitt ursprung i oljan. Medan utsläppen från andra sektorer minskat i någon eller hög utsträckning, så har utsläppen från tran­sportsektorn inte gjort det.

Finns det då något alternativ? Vi menar att det finns flera. Men den politiska viljan måste finnas. Denna vilja måste komma till uttryck i höga målsättningar, långsiktiga spelregler och goda styrmedel. I dag är målsättningen att nå 10 procent förnybar energi i transportsektorn till 2020. Detta är bedrövligt lågt. Redan höjd låginblandning i bensin och diesel löser ju en betydande del av detta. Sverige bör sikta högre och kan då nå målet om en fossiloberoende fordonsflotta 2030. Men det förutsätter att vi når en god bit under de närmaste tio åren och framför allt att inte förslag läggs som hämmar utvecklingen.

Vi biodrivmedelsproducenter, som arbetar med biogas, biodiesel och etanol, menar att Sverige kan producera minst 20 procent biodrivmedel till 2020. Vi vill alltså se dubbelt så höga ambitioner som i dag. Men det som avgör utvecklingen är framför allt förutsättningar för investeringar och teknikutveckling. Staten styr i dag både direkt och indirekt med exempelvis skatter.

Det pågår också diskussioner om ett kvotpliktssystem för biodrivmedel som Energimyndigheten tagit fram på uppdrag av regeringen.
En kvotplikt innebär en skyldighet för främst oljebolag att leverera en viss mängd biodrivmedel i förhållande till sina leveranser av bensin och diesel. Förslaget innebär samtidigt att den generella skattebefrielsen som finns i dag tas bort. Energimyndighetens uppdrag var att skissera ett eventuellt införande av ett kvotpliktssystem. Analyser av andra typer av tänkbara styrmedelssystem för förnybara drivmedel saknas därmed. Förslaget överlämnades till näringsdepartementet i september.

Kvotpliktsförslaget har nu varit på remiss och det står klart att kritiken är omfattande. Vi uppmanar därför rege­ringen att stoppa den stressade hanteringen av detta olyckliga förslag. En kvotplikt som åläggs oljebolagen för att nå ynka 10 procent biodrivmedel skulle riskera att hämma utvecklingen av biodrivmedlen.
Vi behöver andra morötter, piskor och incitament för att 10 procent biodrivmedel ska bli miniminivå, ett ”golv” att ta avstamp ifrån. Ett kvotpliktsförslag skulle i stället bli ett ”tak” och riskera att permanenta situationen med höga utsläpp och fortsatt oljeberoende inom transportsektorn.

Anders Mathiasson
vd Gasföreningen

Lars-Göran Pettersson
förbundsordförande LRF

Alarik Sandrup
näringspolitisk chef Lantmännen Energi

Mikael Runeson
vd Nordisk Etanol & Biogas AB

Anders Fredriksson
vd Sekab Biofuels and Chemicals

Gustav Melin
vd Svebio