I mitten av 90-talet hade knappt någon utanför energibranschen hört talas om biogas. Idag, tio år senare, ser vi artiklar i tidningar och inslag i radio och teve varje dag om framställning och användning av biogas. Utvecklingen har gått fort. Allt fler kommuner och företag inser att det finns pengar att tjäna på att framställa biogas. Under 2005 ökade försäljningen av biogasdrivna bilar i Sverige med 49%.
Biogas är idealiskt för tillverkning av drivmedel till fordon, så kallad ”fordonsgas”, eftersom den inte innehåller svavel och endast försumbara mängder tungmetaller. Det gör biogasen till det bästa miljöbränslet som finns tillgängligt idag. Detta bekräftas också av organisationen Gröna Bilisters årliga ranking av de miljövänligaste personbilarna. Listan toppades av inte mindre än åtta gasdrivna bilmodeller. Först på nionde plats kom en etanoldriven småbil följt av en diesel med partikelfilter.
Men biogasen har också andra, indirekta, miljöfördelar. All biogas som säljs i Sverige är lokalproducerad. I regel inom bara några mils avstånd från säljstället. Det ska jämföras med alla andra bränslen som måste skeppas från platser som Mellanöstern och på senare år Brasilien. Korta transportsträckor är förstås en viktig miljöfaktor.
Lokal produktion ger även lokala arbetstillfällen. Sysselsättningspotentialen inom svensk biogasframställning är enorm. Det handlar om tusentals nya jobb, även i landets mer glest befolkade delar. Den biogas som idag produceras i Sverige kommer främst från kommunala reningsverk eller från jordbruksprodukter.
I vissa andra europeiska länder som Österrike och Schweiz framställs biogas också direkt från skogsråvara. Något som förstås skulle vara ekonomiskt gynnsamt även i ett land som Sverige. Försök pågår, och jag är övertygad om att det inom bara några år förgasas cellulosaprodukter över hela landet.
Det har tidigare ifrågasatts om biogasens främsta utvecklingspotential verkligen är som drivmedel till fordon eftersom det är förhållandevis dyrt att bygga tankställen. Men i takt med det allt högre bensinpriset ökar bilisternas intresse för att köra på gas. Det syns väldigt tydligt i det senaste årets försäljningssiffror.
Kostnaden att sätta upp ett tankställe för fordonsgas är visserligen så hög som tre miljoner kronor. En hög tröskel att komma över för den enskilde mackägaren, varför det är motiverat med fortsatta statliga klimatinvesteringsmedel. Men med tanke på att en gasdriven Volvo eller Mercedes är ungefär tre till fyra kronor billigare per mil att köra jämfört med motsvarande bensindriven bil är det rimligt att tro att efterfrågan kommer fortsätta öka.
Enligt statistik som sammanställts av Svenska Gasföreningen ökade försäljningen av fordonsgas med 28 procent under oktober i år jämfört med samma tid förra året. Störst är ökningen i Stockholm där försäljningen för samma tid gått upp med hela 42 procent.
Bilisternas intresse kommer också att hålla i sig nästa år då gasdrivna tjänstebilar endast beläggs med sextio procent av ordinarie förmånsbeskattning. Dessutom är samtliga gasfordon undantagna från de miljöavgifter som införs i Stockholm den tredje januari.
Efterfrågan och produktion av biogas ökar alltså snabbt i Sverige. Men om produkten ska bli riktigt stor krävs bättre möjligheter att transportera gasen i ett rörburet nät. Det finns förstås ingen ekonomi i att bygga ett sådant nät enbart för biogas, men däremot går det utmärkt att transportera biogas i samma rörledningar som naturgas. Bio- och naturgas står alltså inte emot varandra som många tror. Rätt använd kan naturgasens transportsystem innebära en möjlighet att sprida biogasen över hela landet. Ett utbyggt gasnät underlättar också en framtida introduktion av vätgas. Redan idag går det alldeles utmärkt att köra bil på vätgas, men produktionskostnaden är för hög.
Sett ur detta perspektiv är en långsiktig satsning på infrastruktur för natur- bio och i förlängningen vätgas inte bara bra för jobben och välfärden, utan också för miljön.
Anders Mathiasson
VD Svenska Gasföreningen
Kontakt