Distribution av biogas i Sverige

Vägtransport

När biogas ska transporteras av lastbilar på vägarna brukar man både uppgradera den (öka halten metan) och komprimera den innan den packas i särskilda containrar. På senare år har det också blivit vanligt att kyla biogasen till så låga temperaturer att den övergår till flytande form. Då slipper man transportera gas och kan transportera vätska istället.

Gasledningar

Eftersom både biogas och naturgas huvudsakligen består av metan fungerar det bra att transportera biogas i de gasledningar som ursprungligen konstruerades för naturgas, och det går att transportera båda gaserna samtidigt. (Naturgas utvinns ur fickor i jordskorpan, antingen i samband med oljeutvinning eller ur separata gasfyndigheter. Naturgasen är till skillnad från biogasen ett fossilt bränsle.) På grund av tekniska och debiteringsmässiga skäl brukar man tillsätta propan eller något annat högre kolväte till den uppgraderade biogasen innan man matar in den i distributionsnätet. På så vis ser man till att energiinnehållet i de båda gastyperna blir lika stort.

Att använda sig av gasledningar för att transportera biogasen är mer energieffektivt än att använda sig av vägtransport, men kräver samtidigt investeringar i utbyggnad av ledningsnätverk i de områden som i dagsläget inte har gasledningar, och sådana utbyggnader kostar givetvis både pengar och energi.

I Sverige finns två huvudtyper av gasnät: transmissionsnät och distributionsnät. I den sydvästra delen av Sverige finns ett transmissionsnät som sträcker sig från Stenungsund till Trelleborg. Det är byggt i stål och har ett tryck på upp till 80 bar. Distributionsnät byggs vanligen i plast och klarar inte av lika högt tryck. I Sverige är ett tryck på cirka 4 bar vanligt i distributionsnät.

Om man bor i en stad som ligger nära det stora transmissionsnätet i sydvästra Sverige brukar man kunna koppla upp sig mot det via en mellanhand som sköter om den bit av gasnätet som går från transmissionsnätet till bostäderna. Ett exempel på en sådan mellanhand är Eon.

Det finns också ett antal små lokala gasnät runt om i Sverige som inte är kopplade till något stort transmissionsnät. Många av dessa används huvudsakligen för att transportera biogas av typen fordonsgas från en produktionsanläggning till tankstationer där fordon kan laddas med gasen.

Stadsgas i Stockholm

I Stockholm finns ett stadsgasnät som består av cirka 60 mil gasrör i Stockholm, Solna och Sundbyberg. Företaget Stockholm Gas levererar gas till cirka 68 500 bostäder med gasspis, omkring 850 restaurangkök och ungefär 200 flerfamiljshus eller småhus som använder gas för uppvärmning. Den gas som levereras är en blandning av biogas och naturgas (fossilgas) som pumpas ut från det nya gasverket i Högdalen.

Stadsgasnätet i Stockholm började byggas redan år 1853 och utbyggnaden pågick sedan under hundra år. De första områdena i Stockholm med stadsgasnät var Helgeandsholmen, Kungsträdgården och området kring Stockholms Slott.

Stadsgas i Göteborg

Gasnätet för stadsgas i Göteborg ägs av Göteborg Energi Gasnät AB (GEGAB). Nätet omfattar inte bara själva Göteborg utan även i de närliggande kommunerna Mölndal, Partille, Lerum och Kungälv. Den gas som levereras är precis som i Stockholm en blandning av fossilgas och biogas.