Gengasaggregat

När gengasaggregaten på bilar var som vanligast i Sverige, vilket var under andra världskriget, fanns det gott om bensinmackar som sålde särskilt gengasved. Gengasveden var ved (ofta björkved) som huggits upp i småbitar. Det kolades också runt om i de svenska skogarna, så den som ville kunde köpa färdigt träkol använda istället för ved. Beroende på vilket bränsle man föredrog kunde man införskaffa en ett gengasaggregat för ved eller för kol.

Gengasaggregat för träkol

I början av andra världskriget var det vanligare med gengasaggregat för träkol än för ved i Sverige. Eftersom träet redan har genomgått kolningsprocessen går det snabbare att få igång bilen när man bränner kol istället för ved, och under körning anpassar sig bilen snabbare till nya belastningar, t ex i form av en uppförsbacke.

Kolning innebär visserligen stora energiförluster, men man slipper å andra sidan problem med vattenånga i gengasen. Eftersom träkol är torrare än ved är träkolsgasen enklare att rena för den som bara har tillgång till ett enkelt partikelfilter. Kolgasen har också väldigt låga nivåer av tjära, vilket minskar risken för tjärproblem i motorn.

Gengasaggregat för ved

Ett gengasaggregat för ved måste fungera som både kolugn och kolgasgenerator, eftersom träet inte har kolats innan man lägger det i aggregatet. Det är viktigt att aggregatet är utformat så att kolningen och gasgenereringen samverkar på ett bra vis, annars får man inte något bra slutresultat.

Exempel på tidiga tillverkare av gengasaggregat för ved var Imbert och Zeuchs. På senare har bland annat Tom Reed bidragit till utvecklingen av gengasaggregat för ved, så att det numera går att köpa modeller där stratified downdraft används istället för primärluftmunstycken och strypringar. Moderna aggregat måste inte vara lufttäta och värmebeständiga munstycken är inte heller nödvändiga.

Tom Reeds utveckling av gengasaggregat för ved har gjort att fördelarna med att använda träkol istället för ved har minskat. En nackdel med moderna gengasaggregat med stratified downdraft är dock att de kräver ett långt härdrör och därmed tar stor plats. De är därför mer populära på stationära elverk och stora fordon (till exempel traktorer) än på personbilar.