Flytande biogas

Flytande biogas är precis vad det låter som: biogas i flytande form. När biogasen omvandlas från gasform till vätskeform blir volymen ungefär 600 gånger mindre, vilket gör att man kan transportera och lagra biogasen på ett mycket mer effektivt vis. När man ska tanka en båt, lastbil eller annat fordon tar bränslet upp mycket mindre plats om det är flytande biogas istället för biogas i gasform.

Hur framställs flytande biogas?

I Sverige uppgraderar man biogasen (= ökar halten metan i gasen) innan man omvandlar den till flytande biogas. Efter uppgraderingen kyler man ned biogasen till -163°C vilket får den att övergå från gasform till vätskeform.

Varför kyler man istället för att öka trycket?

Den som är van vid att använda gasol vet förmodligen att gasolen i gasoltuben inte är i gasform utan i vätskeform, och att den håller sig i vätskeform på grund av de höga trycket i gasoltuben. Varför använder man inte denna metod även för biogas? Svaret är att gasol består av propan och butan, medan biogas huvudsakligen består av metan. Metan har en så kallad kritisk temperatur på -82° C, vilket innebär att den inte övergår till flytande form när det är varmare än så oavsett hur högt trycket är.

Framställs flytande biogas i Sverige?

Ja, flytande biogas framställs i Sverige.

I skrivande stund finns det en produktionsanläggning i drift för produktion av flytande biogas i Sverige och den ligger i Lidköping. Dessutom är ytterligare anläggningar är på gång, bland annat en i Helsingborg. Om allt går enligt planerna med utbyggnaden av övriga produktionsanläggningar i landet kommer vi inom några år att producera cirka 150 GWh flytande biogas per år i Sverige.

Lidköping Biogas

Vid Kartåsens avfallsanläggning i Lidköping ligger Sveriges första storskaliga anläggning för produktion av flytande biogas. Anläggningen i Lidköping är inte bara den första av sitt slag i Sverige utan en av de första i hela världen. Sin allra första flytande biogas levererade anläggningen år 2012.

Först produceras själva biogasen, och sedan används en kondenseringsanläggning för att omvandla den till flytande form. Den råvara som används för att producera biogasen är huvudsakligen restprodukter från industrier i området. I kondenseringsanläggningen kyls biogasen ned till -163°C och övergår då till flytande form. Kondenseringsanläggningen kan få fram 1,2 kubikmeter flytande biogas i timmen.

Den kylda biogasen förvaras i cisterner och tankar som är så välisolerade att de under normala förhållanden kan stå i ungefär två veckor utan att man behöver tillföra någon ny kyla för att hålla biogasen tillräckligt kall. Tack vare dessa välisolerade kärl, som i princip är stora termosar, går alltså inte åt särskilt mycket energi för att hålla biogasen kall när den väl har kylts ned.

Den flytande biogasen levereras till tunga fordon som använder den som bränsle. I Göteborg finns Sveriges första tankstation för flytande fordonsgas; den ligger vid Stigs Center i Backa industriområde på Hisingen.

Värt att nämna är att AB Volvo för närvarande arbetar på att utveckla lastbilar som kan använda flytande fordonsgas i sina dieselmotorer.

Ägare

Produktionsanläggningen ägs av Swedish Biogas International AB, medan kondenseringsanläggningen ägs av Lidköping Biogas AB. Lidköping Biogas AB ägs i sin tur gemensamt av Lidköpings kommun och Göteborg Energi. Göteborgs Energi ägs av Göteborgs Kommunala Förvaltning AB, det vill säga av Göteborgs stad. Det är alltså i grund och botten två kommuner som står bakom kondenseringsanläggningen i Lidköping.

Flytande biogas & Flytande naturgas (fossilgas)

Flytande biogas och flytande naturgas (fossilgas) kan kombineras och användas tillsammans. Detta innebär också att man kan transportera dem ihop. Båda dessa gaser består till hög grad av metan, det som skiljer dem är istället hur de produceras. Fossilgas tas upp ur jordskorpan där den bildades genom nedbrytning av organiskt material för mycket länge sedan. Biogas produceras här och nu, i rötningsanläggningar för jordbruksavfall, slaktrester, hushållssopor, med mera.

Kommersiell produktion av biogas är en tämligen ny företeelse, men eftersom naturgas har använts så länge behöver man inom många områden inte uppfinna hjulet på nytt för biogasen utan kan använda sig av den kunskap och teknik som redan finns. De säkerhetsregler man behöver följa vid hantering av naturgas är till exempel tillämpliga även på biogas. Detta gäller även inom området flytande biogas; den kunskap vi redan har om flytande naturgas kommer väl till pass nu när flytande biogas börjar göras tillgänglig i stor skala.

Den flytande biogasen får dessutom draghjälp av att det redan idag finns tämligen stor tillgång på flytande naturgas. Det pågår till exempel ett omställningsarbete inom den svenska sjöfarten där man övergår från att använda tjockolja till att ha flytande naturgas som bränsle. Detta omställningsarbete kan genomföras eftersom båtarna kan vara säkra på att kunna få tag på tillräckligt med naturgas. När omställningen väl har skett kommer dessa båtar utan problem att kunna använda sig av flytande biogas istället för naturgasen, när produktionen av flytande biogas har hunnit bli tillräckligt stor.