Gasol och säkerhet, del 1

I denna guide har vi samlat information om hur man kan använda gasol på ett säkert vis.

För information om säker och laglig förvaring av gasolbehållare, inklusive sådana gasolbehållare som är i bruk, gå till vår sida Förvaring av gasol. För mer övergripande information om gasol och vad det är, gå till vår sida om Gasol.

De svenska regler som nämns här var aktuella när guiden skrevs (2014). Vi strävar efter att kontinuerligt uppdatera vår information när regelförändringar sker, men vi rekommenderar ändå våra läsare att alltid kontakta kommunens räddningstjänst för att erhålla aktuell och mer utförlig information om vad som gäller för gasol i Sverige. Man kan också vända sig till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (www.msb.se).

Egenskaper

För att kunna använda sig av gasol på ett säkert vis är det bra att veta en del om vad gasol är och vilka egenskaper gasol har. Gasol är en handelsnamnet på en brandfarlig gas bestående av kolvätena propan och butan. De exakta proportionerna av propan och butan varierar mellan olika sorters gasol. Gasol är luktfri på egen hand, men gasol som säljs i handeln brukar ha ett doftämne tillsatt för att man enklare ska kunna upptäcka eventuella läckage.

Oavsett förhållandena mellan propan och butan är gasol cirka 1,5 gånger tyngre än luft. Detta innebär att om det uppstår en läcka kommer den gasol som sipprar ut sjunka nedåt och ansamlas vid golvet eller marken. Om det sker i en byggnad kan gasolen röra sig utmed golvet och sjunka ned i eventuella källarutrymmen. Gasol agerar alltså inte alls som naturgas och biogas, som är lättare än luft och därför stiger uppåt vid läckage.

När man köper gasol i en gasolbehållare (gasoltub eller gasolflaska) är det inte gas i behållaren utan vätska. Gasolen är i vätskeform på grund av att den utsätts för mycket högt tryck. Ett kilo gasolvätska i en vanlig svensk gasolbehållare för konsumentbruk motsvarar cirka 500 liter gas, vilket är tillräckligt för att skapa en cirka 25 kubikmeter stor explosiv luft- och gasolblandning.

Brinnande gasol kan nå upp till en temperatur av 1 900° C.

Risker med gasol

Exempel på risker med gasol:

• Till skillnad från biogas och naturgas som är lättare än luft är gasol tyngre än luft. Vid en gasläcka kommer därför gasolen inte att stiga uppåt, utan söka sig nedåt. Detta innebär i sin tur att man riskerar att få en koncentration av gasol i lågt liggande områden, till exempel ett källarutrymme, även om gasläckan befinner sig någon annan stans i huset. Gasol är inte giftig i sig (dock lätt narkotisk), men om halten gasol i ett utrymme blir för hög kan man kvävas eftersom man inte får tillräckligt med syre när man andas in.

• En ansamling av gasol och luft innebär en explosionsrisk.
• Om gasol används i ett utrymme där det inte finns tillräckligt med syre kan kolmonoxid bildas istället för koldioxid. Inandning av kolmonoxid kan leda till kolmonoxidförgiftning, ett tillstånd som i allvarliga fall kan orsaka svåra skador och leda till döden.
• Kolmonoxid kan också bildas om man använder en gasolanläggning där brännaren inte är tillräckligt ren.
• Gasolanläggningar som brinner med öppen låga kan enkelt antända brännbart material som finns tillräckligt nära.

Läckage

Läckage kan uppstå både i själva apparaten som drivs med gasol och i de slangar och kopplingar som sammankopplar apparaten med gasolbehållaren. Själva gasolbehållaren är försedd med en säkerhetsventil som kommer att börja släppa ut gas om gasolbehållaren blir för varm.

Man bör täthetstesta en gasolapparat minst en gång per år, samt efter varje gång man bytt gasolbehållare. I affärer som säljer gasolbehållare, på bensinstationer och hos försäljare av husvagnar, husbilar och båtar brukar man kunna köpa en så kallad läckageindikator (även känd som läckindikator). Följ tillverkarens instruktioner för att montera läckageindikatorn.

Eftersom gasol innehåller ett tillsatt luktämne brukar personer med normalt luktsinne kunna upptäcka gasolläckor även vid ytterst låga koncentrationer av gasol i luften. Om du tycker att något luktar misstänkt, släck alla tända gasollågor samt alla övriga öppna lågor, såsom stearinljus. Stäng också huvudkranen till gasolbehållaren.

För att lokalisera ett läckage kan man använda sig av en tvållösning eller av en särskild läcksprej. Läcksprejen sprejar man på skarvar och anslutningar, medan tvållösning vanligen penslas på. Granska sedan noggrant för att se om du kan se några bubblor.

När läckaget har åtgärdats, upprepa testet för att se att lagningen fungerar och att det var den enda läckan.

Gasvarnare och kolmonoxidvarnare

Det finns gasvarnare att köpa som larmar om de upptäcker gasol eller vissa andra brännbara gaser i luften. Det finns också larm för kolmonoxid.

Om man vill skaffa en varnare bör man välja sådana som uppfyller standarden EN 50194 för gasol (och andra brännbara gaser) och EN 50291 för kolmonoxid. Följ tillverkarens instruktioner för att montera och kalibrera varnarna på ett korrekt vis.

Kontrollera batterierna regelbundet.

Rengöring och justering av gasolbrännaren

När gasol brinner ska lågan ha en blågrön färg. Om lågan har gula inslag, lämna in apparaten på service för justering och rengöring. Att rengöra brännaren själv är inte att rekommendera, för om rengöringen inte utförs korrekt finns risk för att kolmonoxid bildas vid förbränning.

Gasolbehållare

Gasolbehållare ska alltid stå upprätta, även när de transporteras, lagras, och så vidare. Detta beror på att säkerhetsventilen är utformad för att fungera på upprättstående behållare. Om säkerhetsventilen inte fungerar korrekt, och gasolbehållaren utsätts för värme, kan den expanderande gasolen inte pysa ut genom säkerhetsventilen vilket leder till att trycket byggs upp och det finns risk för att behållaren plötsligt och abrupt går sönder.

Vad gäller gasolbehållare så är det också viktigt att tänka på att de gasolbehållare av större modell som säljs i Sverige brukar ha vänstergängad anslutning. Försöker man skruva åt fel håll kan man skada gängorna och göra så att det inte längre sluter tätt mellan behållaren och reduceringsventilen.

Om man använder sig av de små blå gasolbehållarna (campinggasol) istället ska gasapparaten skruvas direkt på behållaren, som är högergängad.

Om din gasolbehållare har platspropp och skyddshuv, se till att alltid ha dessa påskruvade så länge behållaren inte är ansluten till någon gasapparat.

Brand

• Om en brand uppstår i gasolanläggningen (mer än själva lågan), stäng av gasoltillförseln genom att stänga ventilen på behållaren. Om du släcker lågan utan att stänga av gastillförseln kommer gasol att fortsätta strömma ut ur behållaren. För att kunna nå ventilen på ett säkert vis även i händelse av brand är det bra att alltid ha en skyddshandske till hands.
• Om en brand uppstår i närheten av gasolanläggningen, släck omedelbart. Man bör alltid ha en brandsläckare utplacerad så att den är enkel att komma åt när man använder sig av gasol.
• Om en okontrollerad brand uppstår i närheten av den plats där du lagrar din gasol behöver det inte innebär att gasolbehållaren exploderar, eftersom moderna gasolbehållare har en säkerhetsventil som släpper ut gas i takt med att vätskan i behållaren värms upp. Det är dock inte alltid säkerhetsventilen hinner utföra sitt jobb tillräcklig snabbt, och även när så sker finns alltid en risk för att den gasol som släpps ut antänds av branden vilket kan ge branden ytterligare styrka.Gasolflaskor av aluminium eller kompositmaterial brukar ha en smältsäkring som öppnas om flaskan påverkas av brand.

  Engångsbehållare för gasol har normalt varken säkerhetsventil eller smältsäkring, men brukar å andra sidan inte vara särskilt stora.

Gasolslangar

• Använd endast gasolslangar och rörledningar som är avsedda för gasol, och fäst dem med särskilda slangklämmor.
• Kontrollera alltid att slangen är påträdd korrekt, både vid gasolapparatens slanganslutning och vid eventuell reduceringsventil.
• Använd aldrig olja ihop med gasolslangar. Om din gasolslang är trög när du trär på den, använd några få droppar T-sprit istället.
• Om gasolen förvaras eller används utomhus är det viktigt att använda sig av köldbeständiga gasolslangar. I Sverige går det att köpa gasolslangar som klarar temperaturer ned till -30°C. De är vanligen märkta med -30°C eller med det tyska ordet Kaltbeständig. Om du bor i en del av landet där det blir kallare än -30°C, kontakta din lokala räddningstjänst för information om hur du kan använda gasol på ett säkert vis.
• Tänk på att slangar åldras, särskilt om de utsätts för väder, vind, salt och solsken. Det är bra att ha för vana att kontrollera samtliga gasolslangar minst en gång per år. Böj slangen och byt ut den om sprickor uppstår.

Rörledningar för gasol

Gasolslangar ska vara korta. Behöver man transportera gasol en längre bit ska man använda rörledningar istället. I Sverige används vanligen kopparrör. Ta alltid hjälp av en gasolinstallatör om du vill dra rörledningar för gasol.

Rörledningar för gasol ska helst inte skarvas. Om man absolut måste skarva är det viktigt att skarvarna är väl synliga så att man enkelt kan upptäcka och åtgärda eventuella gasolläckor.

Om man vill dra gasolrör i väggar eller golv måste gasolröret inneslutas i skyddsrör för att säkerställa att läckande gas inte kan ta sig till oförutsägbara områden i byggnaden.